Mikrometern och skjutmåttet ses ofta som rivaler om samma arbetsuppgifter men i själva verket så bör man se dem som bästa kompisar som är bra på lite olika saker och som kompletterar varandra.

Skillnaden mellan dem är att mikrometern har kortare mätområde men är noggrannare än skjutmåttet.

Den allra första mikrometern som påminner om dagens mekaniska mikrometrar skapades redan 1848 av en fransman vid namn Jean Laurent Palmer.

Det är lätt att tro att mikrometern fått sitt namn för att den kan mäta så små mått som en µm men så var dock under lång tid inte fallet.

En mekanisk mikrometer har – då som nu – en typisk upplösning på 0,01 mm (10 µm).

Ordet mikrometer har funnits i flera hundra år och är helt enkelt bara en beteckning för att det är ett instrument som kan mäta små mått.

Det var egentligen först när de digitala mikrometrarna nådde marknaden för några decennier sen som det blev vanligt med en upplösning på en µm. Det finns även mikrometrar med en upplösning på 0,1 µm! Alltså 100 ggr bättre upplösning än en mekanisk standardmikrometer.

Som så många andra mätinstrument finns också mikrometern i en mängd olika varianter och utföranden. Mätområden, mätytor, datautgångar, upplösning, noggrannhet, ythårdhet, vattentålighet mm, det finns massor med olika parametrar att fundera på när man ska välja rätt instrument. Det finns också ett antal olika närbesläktade instrument som till exempel 3-punktsmikrometern för invändiga diametermått.

Själv skulle jag vilja slå ett slag för Mitutoyos Quickmike-serie som dels har lite längre mätområde (30 mm) men framförallt en snabbinställning som gör att man inte behöver skruva lika många varv för att komma till rätt mått. En vanlig mikrometer rör sig 0,5 mm per varv medan en Quickmike rör sig 10 mm per varv med god precision! Den är snabb och exakt och passar utmärkt till nästan alla mätuppgifter.

Kalibrering då? Ja, mikrometern är inget undantag, den måste kalibreras!

Elastocon utför ackrediterade kalibreringar av mikrometrar upp till 500 mm. Vi utför även spårbara kalibreringar på mikrometrar över 500 mm.

Vid en kalibrering gör vi många fler kontroller och mätningar än att bara mäta upp om den visar rätt. Vi mäter till exempel upp planhet och parallellitet hos mätytorna. Att mätytorna är båda plana och parallella är något man kanske inte tänker på som användare men ytor som inte är perfekta kan försämra mätresultatet ganska mycket. Andra parametrar som vi kontrollerar och som är av betydelse för instrumentets mätnogrannhet och handhavande är bland annat friktionsskruvens tröghet och låsningens funktion.

En kalibrering är en billig försäkring för att ha koll på att man mäter rätt och att allt fungerar som det ska!

Som vanligt avslutar jag det här med en uppmaning, ge din mikrometer lite kärlek, håll den ren och fin och ge den en kalibrering ibland så kommer den att tjäna dig väl under lång tid!

P.S. Om du har några frågor eller behöver hjälp, skicka förfrågningar till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Erik Stenström