Vi är många här i Sverige som en stor del av året längtar efter solen. Solen som ger härligt ljus och värme, men faktiskt även kan skada oss i form av dess ultravioletta strålning (UV-strålning).

UV-ljuset delas främst in i tre grupper: UVA, UVB och UVC. Generellt sett gäller att ju större energi desto större är risken för skador, så som till exempel hudrodnader, solsveda och brännskador.

Anledningen till att man får solskador är att UV-ljuset bryter ner kollagenet i huden – huden åldras i förtid. UV-ljuset kan också påverka hudens DNA, vilket i värsta fall kan orsaka hudcancer.

UVA-strålning (315–400 nm) är den typ som är minst energirik och den största delen av solens strålar består av UVA. UVA gör att pigmentet i huden mörknar, det tränger in i hudens djupare skikt, får huden att åldras i förtid och kan orsaka hudcancer, samt UVA-strålningen kan också bryta ner D-vitamin i huden.

UVB-strålning (280–315 nm) har kortare våglängder än UVA och är därför mer energirik. Ozonskiktet i atmosfären filtrerar bort stora delar av den skadliga UV-strålningen och därmed begränsas den mängd UVB som når jorden. Det är denna strålning som främst orsakar att vi bränner oss i solen. Den bidrar till hudens åldrande och kan ge upphov till hudcancer, men den tränger inte lika långt ner i huden som UVA gör. Det finns även några saker som är mer positiva med UVB-strålningen. Den startar till exempel produktionen av D-vitamin i huden, den kan öka produktionen av vissa celler i huden och göra den tjockare, samt öka mängden pigment i huden. Det tjockare hudskiktet hindrar strålningen från att tränga in i vävnaderna vilket ger ett bättre UV-skydd än vad den bruna färgen ensam gör.

UVC-strålning (100–280 nm) är något som blivit mer omtalat under detta pandemiår. UVC-ljus är mycket energirikt och används bland annat i speciallampor för att döda bakterier – så kallad sterilisering (UVC ljuset används som en ultraviolett bakteriedödande bestrålning, UVGI). Solens UVC-strålning når dock inte ner till jordytan eftersom all UVC absorberas av atmosfären.

(Informationen hämtad från Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten samt SMHI)

Men vad har detta med material att göra?

Det är inte bara vi människor som påverkas av solens strålar. Även material påverkas och kan förstöras av UV-ljus. Då solens UVB och UVC strålning nästan inte når ner till oss på jorden så är det främst UVA-strålar som produkter vi har runt omkring oss påverkas av.

UVB och i viss mån UVC strålning används för provning av material som används i mer speciella förhållanden, till exempel i flygplan som vistas över atmosfärens skyddande lager och därmed utsätts för dessa strålar.

För att nämna ett fåtal produkter som många personer kan ha sett hur de påverkats av ljuset är till exempel kläder, parasollet, dynorna till utomhusmöblerna eller i vissa fall även mattor/gardiner som man har inne i huset som bleknar, blir ojämna i färgen.

Så här i pandemitider är det även många av oss som passat på att renovera hemma. Det är nog betydligt fler än min släkting som renoverat altanen. När de tog ner plasttaket för tvättning insåg de att de var tvungna att byta ut taket eftersom det nästan smulades sönder. Trots att det såg helt och fint ut när det satt på plats tålde det inte längre att flyttas på. Plasttaket hade fått skador som orsakats av ljus, temperatur och fukt. Denna åldring och nedbrytning kunde i detta fall inte ses med blotta ögat.

De flesta av oss har väl även sett hur husfärgen ändrar sig över tid och att husen måste målas om för att fortsätta skyddas mot vädrets makter. Plastsaker som blir spröda och spricker. Detta är bara ett fåtal exempel på vad som kan hända.

Hur vet man vad som händer med materialet? Gissar man baserat på erfarenhet?

För att veta vad som händer med produkterna och när, är det viktigt att prova dem. Man utsätter enkelt förklarat materialet för de påfrestningar det kommer möta när det används. Detta kan göras på olika vis, till exempel via stora provrack utomhus. Detta kan ske genom hårdare exponeringar i subtropisk- och ökenmiljö. Men det kan även ske här i Sverige, för att kunna följa livslängden på produkterna som används utomhus. Utomhusprovningarna kan vara både kortare och längre och kan teoretiskt sett pågå under 10-tals år för samma produkt.

Det vanligaste är nog dock att prova i ett laboratorium. Det är ett kontrollerat sätt att prova under accelererad tid (kortare provningstid). För detta finns det ett antal olika instrument som kan användas.

Vi kan hjälpa dig med provningarna, rådgivning eller med din egen provningsutrustning – du behöver bara höra av dig till oss!

Anna Anderzén