Det finns dåliga mätur, det finns bra mätur, det finns bättre mätur med högre upplösning och sen kommer ingenting... och efter det kommer mikrokatorn. 

Så enkel i sin konstruktion, till synes oansenlig men ändå ett fullkomligt mästerverk, en genialisk snilleblixt, en uppfinnares dröm. Mikrokatorn anses som det allra bästa mekaniska längdmätinstrument som någonsin uppfunnits. Den är robust, enkel och mycket exakt.

Den i särklass största och i stort sett enda tillverkaren av mikrokatorer genom åren är svenska CE Johansson som började med produktion av dem i Eskilstuna 1938 och höll på ända tills företaget köptes upp och gick i graven i början av 2000-talet.

Mikrokatorn blev snabbt en succé och spred sig världen över till de allra flesta länder. Det är lätt att konstatera att CE Johansson och mikrokatorn är intimt förknippade med varandra, den kallas ofta för just ”Johansson mikrokator”.

Vad är då en mikrokator och vad gör den så fantastisk?

Dess konstruktion gör att den är absolut fri från vändsprång. Vändsprång är något alla andra mekaniska visarinstrument har, de visar lite olika mått beroende på från vilket håll man rör mätkolven (om mätkolven är inåt- eller utåtgående). Detta beroende på att rörelsen till visaren i andra instrument överförs av mekaniska komponenter som till exempel kugghjul som alltid har lite glapp. En mikrokator är inte bara fri från vändsprång, den har också en helt friktionsfri mekanik.

En mikrokator kan ha en upplösning på ner till 0,05 µm, fantastiskt bra på ett mekaniskt instrument som uppfanns på 30-talet! Det slår även de allra flesta digitala mätinstrument idag.

Vad är hemligheten?

En del kanske minns från när de var barn att man kan trä två sytrådar genom hålen på en knapp och få knappen att snurra genom att spänna tråden olika hårt mellan händerna. En liten rörelse där man spänner tråden får knappen att snurra väldigt många varv. Man har förstorat den lilla rörelsen av tråden till en mycket större rörelse av knappen.

På samma sätt fungerar en mikrokator. Knappen i exemplet ovan motsvaras av visaren som i en mikrokator är supertunn och faktiskt består av glas. Visaren i en mikrokator rör sig ca ett halvt varv mellan ändlägena. Sytråden motsvaras av två tvinnade tunna metalltrådar. Rörelsen som skapas kommer från en mätkolv som är friktionsfritt upphängd och påverkar hur hårt spänd tråden blir. Mätområdet är mycket litet, någonstans mellan ett fåtal µm upp till 100 µm.

Mikrokatorn är en typ av komparator vilket betyder att den komparerar – jämför – längden på två olika detaljer mot varandra. Den måste ha ett referensmått i form av till exempel en passbit (också en uppfinning av CE Johansson) att jämföra mot det objekt man vill mäta. Den kan alltså inte direkt säga att en detalj är x antal mm lång.

Om man vill mäta något som är till exempel 30 mm långt sätter man upp mikrokatorn i ett stativ och nollställer mätaren mot en passbit på 30 mm. Efteråt ställer man dit sitt objekt man vill mäta och läser av på mikrokatorn hur många µm större eller mindre detaljen är jämfört med passbiten. Du vet därmed exakt hur stor din detalj är. Förutsättningen för att detta ska fungera är att referensen –passbiten – är kalibrerad så man vet dess exakta mått.

Man kan också använda den till att jämföra två lika objekt av okänd längd mot varandra för att se hur stor skillnaden är dem emellan. Man använder alltså mikrokatorn till att kontrollera små skillnader i längd mycket exakt.

Mikrokatorn är robust och man ska kunna tappa den i golvet med mätkolven neråt utan att den går sönder. Det sägs i alla fall så, jag har själv inte testat och tycker nog man skall låta bli, för varje gång en CE Johansson mikrokator går sönder så finns det en mindre i världen.

Mikrokatorns storhetstid är kanske över men fortfarande finns det väldigt många CE Johansson kvar där ute som används dagligen och fortfarande gör ett alldeles utmärkt jobb!

Det finns några andra tillverkare idag som tillverkar och säljer mikrokatorer av olika kvaliteter och med olika prisnivåer. En riktigt stor produkt som den en gång var blir den dock aldrig mer. Mikrokatorn har i många fall ersatts av nyare instrument, ofta digitala och mer lättanvända.

En uppmaning till alla er lyckliga innehavare av ett av längdmätinstrumentens mästerverk är: Vårda den, men utan att överdriva! Håller du den bara ren och snygg så kommer den säkerligen att ge dig många års glädje i form av bra och stabila mätvärden. Och som med alla mätinstrument, skicka den på kalibrering med jämna mellanrum så du är säker på att allt är som det ska och att den verkligen visar exakt rätt! Det finns ännu ingen som vet hur gammal en CE Johansson mikrokator kan bli!

P.S. Om du har några frågor eller behöver hjälp, skicka förfrågningar till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Erik Stenström